Mensgapet
Bättre stöd för menstruell hälsa kan frigöra miljarder
Närmare sju miljarder kronor om året. Så mycket arbetsvärde skulle kunna återvinnas genom bättre stöd och anpassningar för menstruell hälsa på arbetsplatsen. Den här studien visar för första gången hur stora möjligheterna till förbättring är och vilka insatser arbetsgivare kan göra för att minska bortfallet.
Vad visar studien?
Nästan två miljoner sysselsatta personer i Sverige menstruerar. För många påverkar menstruationsrelaterade besvär arbetsdagen. Samtidigt saknas på många arbetsplatser det stöd och de anpassningar som skulle kunna göra skillnad.
För att undersöka omfattningen har Essity låtit Sifo intervjua drygt 3 000 yrkesverksamma kvinnor. Resultaten har kombinerats med statistik från SCB.
Var åttonde har varit helt frånvarande från arbetet på grund av menstruationsrelaterade besvär det senaste året. Drygt hälften har arbetat trots tydligt nedsatt arbetsförmåga. Sammantaget motsvarar det ett bortfall på i genomsnitt 2,59 arbetsdagar per person och år.
Studien visar också på betydande möjligheter till förbättring. Med bättre stöd och anpassningar bedömer de svarande att deras frånvaro skulle kunna minska med drygt 20 procent. Om även den nedsatta arbetsförmågan minskar i motsvarande omfattning motsvarar det ett uppskattat arbetsvärde på omkring 6,9 miljarder kronor årligen.
– Vår ambition med studien är att flytta menstruationshälsa från en tyst, individuell hälsofråga till en fråga om arbetsmiljö, inkludering och strukturella förutsättningar i arbetslivet. Resultaten ska inte ses som ett problem som menstruerande personer ska bära ansvaret eller konsekvenserna för. Tvärtom visar de vilken möjlighet arbetsgivare har att undanröja hinder och skapa arbetsplatser där fler kan må bra och arbeta på lika villkor, säger Deniz Yordanov, ansvarig inom mångfald, jämlikhet och inkludering på Essity.
I september 2026 publicerades även ISO 45010, en internationell vägledning om menstruation och klimakteriet på arbetsplatsen. Svenska institutet för standarder (SIS) ger nu ut den på svenska, med finansiering från Essity. Standarden och studien har tagits fram oberoende av varandra.
Vad är det som påverkar mest?
Smärta är det vanligaste menstruationsrelaterade besväret som påverkar arbetsförmågan, följt av kraftiga blödningar, trötthet och humörsvängningar. De svarande fick ange upp till tre besvär som påverkar dem mest.
Flervalsfråga (upp till tre alternativ).
Vilket stöd efterfrågas?
Bättre förutsättningar på arbetsplatsen behöver inte alltid kräva stora förändringar. Möjlighet att arbeta hemifrån är den mest efterfrågade anpassningen och lyfts av 45 procent av de svarande. Var fjärde efterfrågar kostnadsfria mensprodukter. Även fler pauser och tillfälligt anpassad arbetsbelastning är vanliga önskemål.
Samtidigt skiljer sig möjligheterna till anpassning mellan olika yrken. Inom exempelvis vård, skola, omsorg och handel behöver många vara fysiskt på plats. Därför behöver stödet utformas efter verksamhetens och medarbetarnas förutsättningar.
– Det krävs inte alltid stora omställningar för att göra skillnad. Möjlighet att arbeta hemifrån när det är möjligt, kostnadsfria mensprodukter, fler pauser och tillfälligt anpassad arbetsbelastning är några av de åtgärder som efterfrågas. Det viktiga är att arbetsgivare lyssnar på behoven och skapar förutsättningar för rätt stöd i arbetsvardagen, säger Deniz Yordanov, ansvarig inom mångfald, jämlikhet och inkludering på Essity.
Yngre rapporterar störst påverkan
Hur menstruationsrelaterade besvär påverkar arbetsförmågan varierar mellan åldersgrupperna. Bland 18–29-åringar motsvarar frånvaro och nedsatt arbetsförmåga ett genomsnittligt bortfall på 3,15 arbetsdagar per person och år, jämfört med 2,38 dagar bland 40–49-åringar.
Yngre svarande rapporterar både mer frånvaro och större nedsättning av arbetsförmågan under dagar med besvär. Resultaten visar att behoven kan skilja sig åt mellan olika grupper och att arbetsgivare behöver vara lyhörda för dessa skillnader.
Varför säger vi ingenting?
Nästan var fjärde svarande tycker att menstruationsrelaterade besvär är för privata att prata med chefen om. Andra uppger att de inte ser någon anledning att berätta eller är oroliga för hur informationen skulle tas emot.
Resultaten visar hur viktigt det är att arbetsgivare skapar förutsättningar för stöd och anpassningar utan att medarbetare behöver lämna ut privata hälsouppgifter. Det ska vara möjligt att få rätt stöd även utan att berätta om personliga besvär. Att bryta tabu och stigma är också en av fem kritiska dimensioner av gapet för menstruell hälsa i Essitys policyrapport Menstrual Health: A Policy Roadmap for Closing the Menstrual Health Gap.
Nära hälften (49,5 %) har alltid berättat eller ser inget att dölja.
– Att någon inte vill prata med sin chef om menstruationsrelaterade besvär ska inte behöva vara ett hinder för att få rätt stöd. Vi behöver bryta tabut kring menstruation, men lösningen kan inte vara att lägga ansvaret på individen att prata om något privat för att arbetsplatsen ska fungera. Stödet behöver i större utsträckning finnas där från början, genom exempelvis tillgång till mensprodukter och möjlighet till flexibilitet, säger Deniz Yordanov, ansvarig inom mångfald, jämlikhet och inkludering på Essity.
Potentialen i rätt stöd
Bättre stöd kan frigöra arbetsvärde för miljarder
Med rätt stöd och anpassningar bedömer de svarande att deras frånvaro skulle kunna minska med i genomsnitt 21,6 procent.
Om även den nedsatta arbetsförmågan minskar i samma omfattning motsvarar det ett uppskattat arbetsvärde på omkring 6,9 miljarder kronor per år.
Beräkningen visar en möjlig förbättring, inte en uppmätt besparing. Den totala förlusten i arbetsvärde till följd av frånvaro och nedsatt arbetsförmåga uppskattas till 32,05 miljarder kronor årligen.
- 6,9 miljarder kronor: Uppskattad potential med bättre stöd.
- 32,05 miljarder kronor: Totalt beräknat förlorat arbetsvärde.
Vilka branscher drabbas mest?
Det förlorade arbetsvärdet varierar mellan branscher och har analyserats utifrån både förlorade arbetsdagar per person och ekonomiskt bortfall per bransch.
Dagar per person och år:
Kronor per år
| Bransch | Mdr SEK/år |
|---|---|
| Handel | 3,74 |
| Omsorg | 3,55 |
| Skola/förskola | 3,23 |
| Sjukhus/vårdcentral | 2,35 |
| Industri | 2,34 |
| Annan arbetsplats | 1,28 |
| Hotell/restaurang | 0,89 |
| Transport/logistik | 0,80 |
| Bygg/anläggning | 0,66 |
| Annan arbetsplats (bl.a. kontor) | 10,57 |
Hur räknade vi?
Beräkningen utgår från hur menstruationsrelaterade besvär påverkar arbetstiden genom både frånvaro och nedsatt arbetsförmåga.
Frånvaro räknas som hela arbetsdagar. När någon arbetar trots besvär räknas bara den del av arbetsförmågan som bedöms vara nedsatt. De svarande uppger att de i genomsnitt har cirka 71 procent av sin normala arbetsförmåga kvar under dessa dagar.
Sammantaget motsvarar detta ett bortfall på 2,59 arbetsdagar per person och år, fördelat på 0,45 dagars frånvaro och motsvarande cirka 2,14 arbetsdagar genom nedsatt arbetsförmåga.
För att beräkna det nationella arbetsvärdet har resultatet kombinerats med SCB:s uppgifter om antalet sysselsatta och beräknat produktionsvärde per arbetsdag. Det ger ett totalt uppskattat förlorat arbetsvärde på 32,05 miljarder kronor årligen.
Den uppskattade potentialen på 6,9 miljarder kronor bygger på de svarandes bedömning av hur mycket frånvaron skulle kunna minska med bättre anpassningar. Beräkningen förutsätter att även den nedsatta arbetsförmågan minskar i samma omfattning.
Underlaget är en Sifo-undersökning med 3 034 sysselsatta kvinnor i åldern 18–55 år, genomförd den 4–12 augusti 2026, kombinerad med sysselsättnings- och produktionsstatistik från SCB.
Arbetsgivarguide
Är du arbetsgivare? Samtidigt som en ny internationell standard (ISO 45010) sätter frågan på agendan, vill vi komplettera med en praktisk guide till arbetsplatsanpassningar. Ladda ner Essitys toolkit för att snabbt komma igång.
