Mensgapet
Sveriges första nationella studie om vad bristande stöd för menstruationsrelaterade besvär kostar arbetslivet.
Över 32 miljarder kronor om året. Så mycket beräknas svenskt arbetsliv förlora i produktivitet till följd av menstruationsrelaterade besvär och bristande stöd på arbetsplatsen. Den här studien sätter för första gången siffror på kostnaderna och visar vilka insatser som kan bidra till att minska bortfallet.
Vad visar studien?
Nästan två miljoner sysselsatta i Sverige menstruerar. För många påverkar mensrelaterade besvär arbetsdagen regelbundet. Samtidigt saknas på många arbetsplatser de förutsättningar och det stöd som kan göra skillnad. Det vill vi på Essity bidra till att förändra.
Därför har vi låtit Sifo fråga drygt 3 000 yrkesverksamma menstruerande personer hur besvären påverkar deras arbete och vad som skulle göra skillnad. Svaren har vi kombinerat med statistik från SCB för att beräkna vad det betyder för svenskt arbetsliv.
Resultatet är tydligt. Var åttonde har varit helt borta från arbetet på grund av besvären det senaste året, och drygt hälften har arbetat minst en dag med tydligt nedsatt arbetsförmåga. Tillsammans motsvarar det ett förlorat arbetsvärde på drygt 32 miljarder kronor om året.
– Problemet är inte menstruationen i sig, utan de hinder som kan uppstå när arbetsplatsen inte möter olika behov. Ansvaret för konsekvenserna ska inte läggas på den enskilda individen. Det handlar om att skapa rätt förutsättningar så att fler kan bidra och prestera fullt ut på jobbet, säger Deniz Yordanov, ansvarig inom mångfald, jämlikhet och inkludering på Essity.
Frågan är högaktuell: hösten 2026 publicerades ISO 45010, en ny internationell vägledning om menstruation och klimakteriet på arbetsplatsen, som Svenska institutet för standarder (SIS) ger ut på svenska, en översättning som Essity har finansierat. Essitys studie och standarden är oberoende av varandra, men understryker samma behov av förändring.
Vad är det som påverkar mest?
Respondenterna fick ange vilka menstruationsrelaterade besvär som påverkar arbetsförmågan mest. Smärta dominerar tydligt, följt av kraftiga blödningar, trötthet och humörsvängningar.
Flervalsfråga (upp till tre alternativ).
Vilket stöd efterfrågas?
Respondenterna fick ange vilka anpassningar som skulle göra störst skillnad. Möjligheten att arbeta hemifrån toppar, följt av kostnadsfria mensprodukter, fler pauser och tillfälligt anpassad arbetsbelastning.
– Det krävs inte alltid stora omställningar för att göra skillnad. Möjlighet att arbeta hemifrån när det är möjligt, kostnadsfria mensprodukter, fler pauser och tillfälligt anpassad arbetsbelastning är några av de åtgärder som efterfrågas. Det viktiga är att arbetsgivare lyssnar på behoven och skapar förutsättningar för rätt stöd i arbetsvardagen, säger Deniz Yordanov, ansvarig inom mångfald, jämlikhet och inkludering på Essity.
De som är yngst drabbas hårdast
Antalet förlorade arbetsdagar varierar tydligt mellan åldersgrupperna – och det är de yngsta som påverkas mest.
Det är de yngsta i arbetslivet som förlorar flest arbetsdagar, omkring 0,8 dagar mer per år än de i åldersgruppen 40–49 år. Yngre respondenter rapporterar både mer frånvaro och lägre kvarvarande arbetsförmåga på dagar med besvär (67 procent, mot 77 procent bland de äldsta).
Varför säger vi ingenting?
Nära hälften av alla respondenter har någon gång valt att inte berätta för sin chef om sina menstruationsrelaterade besvär. Vi frågade varför.
Det vanligaste skälet att man inte berättar är att det känns för privat, inte av rädsla för konsekvenser. Att så många ändå håller tyst visar att menstruation fortfarande är svårt att ta upp på jobbet. Tabu och stigma är också en av fem kritiska dimensioner av gapet för menstruell hälsa enligt Essitys policyrapport Menstrual Health: A Policy Roadmap for Closing the Menstrual Health Gap.
Nära hälften (49,5 %) har alltid berättat eller ser inget att dölja.
– Att någon inte vill prata med sin chef om menstruationsrelaterade besvär ska inte behöva vara ett hinder för att få rätt stöd. Vi behöver bryta tabut kring menstruation, men lösningen kan inte vara att lägga ansvaret på individen att prata om något privat för att arbetsplatsen ska fungera. Stödet behöver i större utsträckning finnas där från början, genom exempelvis tillgång till mensprodukter och möjlighet till flexibilitet, säger Deniz Yordanov, ansvarig inom mångfald, jämlikhet och inkludering på Essity.
Potentialen i rätt stöd
Om arbetsplatser gav rätt stöd bedömer respondenterna att deras frånvaro skulle minska med i snitt 21,6 procent. Tillämpat på det totala förlorade arbetsvärdet motsvarar det omkring 6,9 miljarder kronor per år som skulle kunna återvinnas.
Vilka branscher drabbas mest?
Det förlorade arbetsvärdet varierar mellan branscher och har analyserats utifrån både förlorade arbetsdagar per person och ekonomiskt bortfall per bransch.
Dagar per person och år:
Kronor per år
| Bransch | Mdr SEK/år |
|---|---|
| Handel | 3,74 |
| Omsorg | 3,55 |
| Skola/förskola | 3,23 |
| Sjukhus/vårdcentral | 2,35 |
| Industri | 2,34 |
| Annan arbetsplats | 1,28 |
| Hotell/restaurang | 0,89 |
| Transport/logistik | 0,80 |
| Bygg/anläggning | 0,66 |
| Annan arbetsplats (bl.a. kontor) | 10,57 |
Hur räknade vi?
Beräkningen visar hur många arbetsdagar en menstruerande person i Sverige i genomsnitt förlorar per år på grund av menstruationsrelaterade besvär, både genom frånvaro och genom nedsatt arbetsförmåga på jobbet.
Frånvarodagarna räknas som hela förlorade dagar. Presenteeism-dagarna, då man jobbar trots besvär, vägs istället ner utifrån hur stor del av arbetsförmågan som faktiskt går förlorad: respondenterna uppger i snitt att de har 71 procent av sin normala arbetsförmåga kvar på dessa dagar, det vill säga en nedsättning på 29 procent. De räknas därför inte som hela förlorade dagar, utan bara som den andel av dagen som faktiskt går förlorad.
Tillsammans ger det 2,59 förlorade arbetsdagar per menstruerande person och år: 0,45 dagars frånvaro + 7,37 presenteeism-dagar × 28,95 procents produktivitetsminskning. Den siffran multipliceras med antalet sysselsatta menstruerande personer i Sverige, 1 943 784 enligt SCB, och med SCB:s beräknade produktionsvärde per arbetsdag, 6 378 kronor. Det ger ett förlorat arbetsvärde på 32,05 miljarder kronor.
Underlaget är en Sifo-undersökning med 3 034 respondenter (augusti 2026), kombinerad med SCB:s sysselsättnings- och produktionsstatistik.
Återvinningspotentialen (6,9 miljarder kronor) bygger på respondenternas egen bedömning av hur mycket deras frånvaro skulle minska med rätt anpassningar.
Arbetsgivarguide
Är du arbetsgivare? Samtidigt som en ny internationell standard (ISO 45010) sätter frågan på agendan, vill vi komplettera med en praktisk guide till arbetsplatsanpassningar. Ladda ner Essitys toolkit för att snabbt komma igång.
